Jag är så lyriskt lycklig för att jag numera tillhör den skara fantastiska bilister som faktiskt KAN fickparkera! I hela mitt bilburna liv så har just fickparkering legat som en grå skugga över hela min tillvaro. Jag har undvikit denna underfundiga manöver och istället parkerat lååååångt borta... och visserligen fått en trevlig promenad på köpet... men NU...
Jag har varit så illa piskad... och gissa om jag fick en mindre chock när jag lyckades hur stiligt som helst på första försöket. Ja ja... det var väl lite mer utrymme än ett proffs hade behövt men nu, efter två månaders övning, så tar jag mig faktiskt in på ganska små marginaler.
Kolla in bilden... Det är en ledig plats framför min goa lilla röda... men det var det inte när jag parkerade där kvällen innan. Och DÅ fanns det absolut INGA andra alternativ. Det händer ofta att jag, när jag kommit sent på kvällen, har fått cirkulera bra länge innan jag hittat NÅNTING! ÖÖÖKEN!!! Härom natten t ex blev det till att åka runt i trekvart innan jag hittade en plats... och sen fick jag GÅ fem-tio minuter för att komma i säng... och lyckades ändå inte somna... Suck...
Anyway... Nu kan jag fickparkera och jag är väldigt tacksam över att jag kan hitta små saker i tillvaron att vara glad över. Men nu är det måndag och klockan är snart 15 och jag ska åka till Solna och hämta upp någon för en najs pratpromenad (ahaaa... den mystiske mannen igen... hi hi).
KRAAAMIZ
1 kommentar:
D e ju flera gator mellan bilarna.. lite mer sport när man måste sladda in för att komma emellan:p Kramen
Skicka en kommentar